Vilsamma promenader i hundra knyck

Det var länge sedan jag bloggade åt Belle, men det beror inte på att ingenting spännande hänt utan på att jag inte har orkat med. Så mycket har hänt oss här i klostret under den gångna sommaren och hösten som jag lyckats hantera ända till i söndags... då brast det, och egentligen är jag inte förvånad. Jag har länge känt att situationen varit ohållbar, men det finns ju liksom aldrig någon "rätt tid" att vara sjuk på - särskilt inte när man redan är sjukpensionär.

Belle och jag tar som alltid, oavsett vad, våra dagliga skogspromenader och letar svamp. De senaste vcekorna har varit varma och regniga, så det är bara ett par dagar sedan vi fann kantareller! Annars är det mest skivlingar i skogarna nu, och dem är jag alldeles för osäker på så dem "plockar" jag bara med kameran. Och så pågår ju älgjakten för fullt, vilket begränsar vilka skogar vi kan röra oss fritt i... men det gör inget, för våra hemma-skogar - d.v.s. skogsområdena kring vårt hus - är fullt tillräckliga för oss. Vi är så lyckligt lottade att vi har skog i princip runt om huset, även om det på ena sidan går en elgata och framför huset ligger en väg mellan tomten och det skogsavsnittet... och eftersom vi bor på Lokaåsen, är terrängen mycket kuperad, snårig och stenig. Det ger oss bra motion - för ni skall inte tro att Belle och jag använder oss av stigar... hihi!

Inomhus deltar Belle i det dagliga livet, i regel tätt intill någon av oss mattar. Det är egentligen ingen större skillnad mellan att ha en Italiensk vinthund och en Cornish Rex, tycker jag - de beter sig faktiskt väldigt likt och är båda mer inriktade på människor än på individer av deras egen sort. Så det är inte alls ovanligt att jag har två katter och en hund i famnen medan jag sitter i soffan och läser eller skriver på laptopen, och gammelmatte brukar alltid vara ockuperad när hon syr eller broderar.

Belle "hjälper" gammelmatte att sy

Skulle det inte hända något särskilt, finns det ju tusen och ett sätt att sova på! Belle är mycket duktig på att hitta varma liggplatser eller "gräva ner sig" i filtar och täcken - precis som en äkta italienare! *ler stort*

Fast inte ens den djupaste slummer kan hindra henne från att uppfatta doften av mat, förstås... och hon är otroligt uppfinningsrik när det gäller att komma runt "tiggeri-förbudet", kan jag lova.

I ett telefonsamtal med en mycket god vän igår, uttryckte denne oro för att skötseln av djuren blir för mycket för mig nu när jag mår så dåligt och behöver vila från det mesta. Det är i all välmening, så jag tar inte illa upp... men bara den som inte själv har djur tänker på det viset. De som lever tillsammans med hund och/eller katt vet att det i själva verket är djuren som håller en uppe - och Belle tar med mig på underbara promenader varje dag! Trots att de sker i full fart, för hon far i regel fram som en bulldozer med ackordslön, ger de mig precis vad jag behöver: vila och rolig motion. För att inte tala om hur mysigt det är att ha en varm hund i sängen/soffan när man läser eller skall sova. Vi har så roligt och gosigt tillsammans, och jag vet att jag skulle må mycket sämre om jag inte hade henne!