Och så hittade sommarmatte en kantarell. Till saken hör att jag är urdålig på det här med svamp, kan praktiskt taget inga andra sorter än kantarell, blodriska och fjällig bläcksvamp, och - vilket väl är det ironiska i den här historien - äter egentligen bara champinjoner (och dem köper jag i butik, för jag skulle aldrig våga plocka sådana). Men, som sagt, kantarell är en sort jag känner igen.
Eftersom vi känner Sigge Svamphund, låg tanken inte långt borta att Belle kanske kunde hitta svamp om man bara fick henne intresserad... notera gärna ironin igen, d.v.s. att jag reflekterar över att lära en hund söka svamp fast jag inte äter dem! Så jag testade med att lägga en godisbit vid nästa kantarell vi hittade. Och vid nästa. Efter det for inte Belle omkring som en manisk galning långt framför mig, med kopplet sträckt till det yttersta, längre - hon sökte svamp! Nosen var som klistrad mot marken och det syntes att hon kände dofter jag inte hade en aning om... och tänka sig, utifrån det lilla jag kan om var kantareller växer, letade hon på alldeles rätt ställen. Jag tänkte på det Sigge ibland skriver i sin blogg - att han kan känna mycelet dofta långt innan svampkroppen syns ovan mark. Var det det som Belle nosade på nu? Tro mig, vi skall återvända till samma platser och kolla det om några dagar, den saken är säker.
Belle testade att leda mig till andra svampsorter också, förstås... men där fanns inget godis, så dem tappade hon snart intresset för.
Notera mitt finger i kanten; jag fick hindra
henne från att plocka svampen åt mig
När vi efter någon dryg timme kom ur skogen och återvände till bilen med ett antal små och stora kantareller i en bajspåse (jag hade inget annat att plocka i, men bajspåsar bär jag alltid med mig) var Belle ganska trött och jag genomblöt. Inte hade jag tänkt på att klä mig rätt! *skrattar* Så vi fick åka hem, och medan Belle och gammelmatte kalasade på kantarell-omelett bytte jag till torra kläder...
Tänk om det gick att lära upp Smulan och Amanda att leta rätt på min favoritsvamp.... *drömmer*
SvaraRaderaSynd att de INTE växer i rastgården *fniss*
Kram
/Julia
Det går absolut att lära katter att leta svamp, det vet jag för Wikkis Stora matte hade en kantarellkatt! Men om de växer i rastgårdar vet jag inte precis...
RaderaNospuss till Smulan och Amanda och kram till matte från sr. Carina, sommarmatte.
GRATTIS Belle!
SvaraRaderaSka du vara med om jag kommer och håller kurs hos dej?
Ja, matte vill nog gärna att jag får lära mig på riktigt, av en riktig lärare... hon kan ju ingenting om svampar, säger hon. Tyckte du att jag var duktig idag? *svansvift*
RaderaTass från Belle, stolt nybörjarsvamphund.