söndag 12 januari 2014

Hälsat på gammelmatte

Varför får man inte ta med djuren att hälsa på sina människor när de ligger på sjukhus? Jag vet, jag vet, allergirisken... men ändå, nog borde det gå att ordna så att patienterna någonstans på sjukhuset kunde sammanträffa med sina djur - åtminstone hundar och katter - medan de ligger inlagda. Djur betyder så mycket för människors välbefinnande och otaliga forskningsprojekt har visat på djurs hälsobefrämjande effekter, bl.a. sänker umgänget med både hundar och katter blodtrycket. Och djur längtar, deras människor längtar...

Idag, när jag var och hälsade på gammelmatte på Mariestads sjukhus, hade jag som vanligt Belle med mig i bilen. Därför kan mamma och jag aldrig umgås särskilt länge med varandra... jag vill inte riskera att Belle fryser, och så här års blir en bil kall fortare än man tror. Efter en stunds samvaro frågade mamma om jag inte kunde köra henne i rullstol ner till entrén och ut till bilen, så att hon fick träffa Belle - och det var en önskan jag mer än gärna tillmötesgick. Alltså tog vi hissen ner, jag rullade ut mamma till bilen (som stod nära huvudentrén) och mamma klättrade in på passagerarsidan i framsätet. Belle blev som tokig av lycka! Svansen slog hejdlöst på henne, hon studsade i knäet på mamma och slickade henne över hela ansiktet...

... det var ingen tvekan om att Belle var lika glad att se sin gammelmatte som hon var glad att träffa Belle. Och medan de gosade, passade jag på att värma upp bilen ordentligt så att Belle skulle klara sig en stund till utan att frysa. För alltför snart var vi tvungna att återvända till avdelningen - gammelmatte är fortfarande mycket kraftlös och långt ifrån frisk nog för några äventyr. Men det var en hjärtevärmande stund för dem bägge, och jag vet att gosandet med Belle gjorde gammelmatte riktigt gott!

1 kommentar:

  1. Härligt att ni kunde få till det efterlängtade mötet mellan Gammelmatte och Belle!
    Jag är också övertygad om att detta gjorde dem båda gott!!!
    Vi hoppas att Gitte kryar på sig så hon kan komma hem till er snart igen.

    Kram
    /Julia

    SvaraRadera