Vinthundstempo

Att Belle är en vinthund, om än i miniformat, går inte att ta miste på. Hon är en utpräglad sprinter som, när hon får chansen, fullkomligt exploderar i full galopp under en kort stund - och sedan är hon nöjd med att gå och strosa i gräset, beta grässtrån och nosa runt i marken. Dock, under den stund hon springer, skulle man behöva ett motorfordon för att komma ikapp henne!

Med detta sagt, vill jag bjuda på några mer eller mindre halvsuddiga bilder (tagna med en liten digitalkamera av det äldre slaget) av Belle i full frihet i den inhägnade hagen:

När hon sprungit färdigt och spankulerat omkring för sig själv i hagen en god stund, kopplade jag henne och tog en skogspromenad bortom brukshundsklubbens lilla stuga. Vi gick inte särskilt långt in i skogen, eftersom jag inte hade låst bilen, men stigen var vacker så jag planerar att återvända fler gånger.

Promenad, förresten... så här ser det i allmänhet ut när vi "promenerar", Belle och jag:

Till sist var vi trötta, bägge två, och återvände till bilen för att dricka vatten och vila lite i skuggan. Sedan åkte vi hemåt, men passerade huset och fortsatte ner till Badängen för att svalka oss nere vid stranden.

Segelbåtar på väg in i hamnen

Va'?!? Finns det fisk här också?!?

Hm, om man skulle bli båthund? Nääää...

På spaning efter den fiskmås som flytt

Var tog isterbandet vägen?

Igår hade Belle ingen bra dag. Himlens alla kranar stod vidöppna hela dagen och bara vräkte ner vått över oss, så fast Belle fick följa med gammelmatte och mig in till Mariestad där gammelmatte skulle röntga höften på sjukhuset, blev det inga roliga promenader. Istället fick hon vara lös i bilen de gånger jag behövde gå in på olika ställen (biblioteket, matvarubutiker m.fl. ställen) och hade då sällskap av gammelmatte. När bilen rör sig, ligger Belle och vilar i sin bur, kanske skall tilläggas - inga djur skall resa lösa, eftersom de då är mycket oskyddade om något händer. Så har man inget säkerhetsbälte till sin hund (eller katt), skall de alltid resa skyddade i en bur.

Väl hemma igen lagade matte rotmos och isterband. Och på något konstigt sätt försvann en stor bit isterband medan jag lämnade köket en kort stund... det var väl märkligt? När jag kom ut i köket igen, satt en hund och en katt och tittade hungrigt på diskbänken... men ingen av dem ville erkänna stöld av isterband, så jag bordlade ärendet. Lite senare, när djuren hade fått middag, ville Belle - som vanligt - diska katternas matskålar och en av dem åkte i golvet och gick i kras. Då fick matte bråttom att kolla att allas tassar var oskadade! Jag bryr mig inte om att saker går sönder, de är döda ting som alltid går att ersätta och förresten inte är värda en massa energi... men om djuren skadar sig förlåter jag aldrig mig själv.

Idag har det varit lite mer action i Belles sommarliv. Hon har hjälpt mig att tvätta flera omgångar tvätt, packat diskmaskinen och lagat mer mat till festen nästa torsdag... och så har vi haft en riktigt gosig siesta i sängen tillsammans, som givetvis slutade med att vi allihop (matte, hund och katter) somnade. Vi vaknade till framåt kvällskvisten och tog en studsig och hoppig promenad i trädgården en lång stund, och lite senare skall vi ta en kort biltur ner till stranden för att gå lite till...

Måste få visa er en så härlig bild, som jag tog av Belle igår kväll! Lägg särskilt märke till hur hon håller frambenen... *skrattar*

Just nu ser det dock ut så här i soffan...

Sightseeing i Kristinehamn

Sommarmatte sitter i styrelsen för Djurskyddet Kristinehamn... och idag fick Belle följa med på ett riktigt trevligt eftermiddagsbesök på djurhemmet. Där blev hon mycket populär och fick massor av gos, skall ni tro! Ja, en av djurhemmets anställda blev så förtjust i henne att jag nästan befarade att han skulle ta henne med sig hem - hihi! Och Kristina var snäll nog att klippa Belles låååånga klor, för det törs inte sommarmatte... att klippa vita kattklor är väl en sak - men på svarta klor syns inte pulpan och råkar man klippa i den gör det fasansfullt ont och blöder alldeles väldigt... *ryser*

Thomas och Kristina gosar med Belle

Kristina visar på den tassikyr som Belle just fått

Thomas blev nog lite förälskad...

Vi har tre absolut fantastiska anställda på djurhemmet - Björn, som har huvudansvaret för katterna, Kristina, som har huvudansvaret för hundarna och Thomas som är jättebra på allt möjligt både administrativt och praktiskt. Och sedan finns ju förstås de underbara volontärerna! Jag skall också bli volontär sedan, när jag har bättre råd med bensinen och kan åka oftare till djurhemmet... till dess gör jag mig nyttig på alla sätt jag kan, bl.a. som sagt genom att sitta i styrelsen.

När vi äntligen kunde slita oss, fortsatte vi med bilen ner till Picassoudden vid Vålösundet och det berömda Picassomonumentet. Meningen var inte att visa Belle att konstnären Pablo Picasso gillat Kristinehamn så mycket att han skänkte staden ett stort konstverk - hundar har viktigare saker att tänka på - men där finns så härliga stränder, som gjorda för hundpromenader. Och vädret var så vackert, plus att det ju är mitt i veckan vilket gör att där inte är så mycket folk i farten... vi fick ha strandkanten i stort sett för oss själva.

Statyn sedd från landsidan...

... och från sjösidan/stranden

Stranden var full av spännande dofter...

... så det var svårt att få till en bild där Belle inte står med nosen i marken

Det enda som kunde fånga hennes intresse på högre höjd var en gräsand, som retfullt nog bestämde sig för att simma utom räckhåll för henne. Dumma fågel! Nåja, Belle hade väl annat för sig än att jaga sjöfågel... *skrattar*

När vi sett oss mätta på Vänern för denna gång, åkte vi bort till ett ställe som Kristina hade tipsat om, nämligen en relativt nyinrättad hundhage mitt emot hembygdsgården. Det var inte svårt att hitta dit, och Belle älskade stället från första stund - här kunde hon rusa omkring i full galopp, medan sommarmatte satt och latade sig på en parkbänk.

Detta är bara en liten del av hagen...

... men det var uppenbarligen den bit som Belle gillade bäst

Nu hade vi varit ute i många timmar i varmt solsken och båda längtade hem till skuggan inomhus. Och middagsdags var det ju, dessutom! Men Belle har fått röra ordentligt på sig, fått många nya intryck och lärt känna nya människor (vilket verkar vara ett av hennes huvudintressen)... nu är det tid att vila och smälta dagens upplevelser tillsammans med middagsmaten (för hennes del: lever och ris).

Trädgårdsarbete

Belle är inte bara nyfiken utan också helt orädd, vilket gläder mig eftersom jag vanligen möter så skygga och otrygga djur i mitt engagemang inom kattvärlden och Djurskyddet. Så idag, när trädgården "invaderades" av ett gäng glada karlar från Kooperativet Laxen (som gammelmatte hade lejt för att få hjälp med diverse tunga uppgifter) blev Belle inte rädd för dem utan ville tvärtom absolut vara med. Så idag har Belle grävt en grop och planterat ett päronträd i den, grävt upp en död vinbärsbuske och trimmat slänten upp mot skogsbacken bakom huset. Innan karlarna gav sig iväg igen, gosade de länge med Belle och tyckte att hon var en mycket vacker och trevlig hund! I övrigt har hon promenerat i trädgården, legat och solat samt sovit hos gammelmatte i en trädgårdsstol. Under tiden donade sommarmatte vidare inomhus och fick massor av nyttigheter gjorda... hela tiden planerande en långpromenad framåt kvällen, som tyvärr fick ställas in då det började regna. Ja, sommarmatte hade gärna gått promenaden ändå... men Belle vägrar sätta tassen utanför dörren.

Alla börjar vänja sig

När Belle kom hit, fick sju katter spader och flydde åt alla håll i huset. Ja, så är det - här bor sedan länge sju kattsonligheter, och fem av dem är f.d. hemlösa missar som vi faktiskt inte vet mycket om... som t.ex. vad de har för erfarenheter av hundar. De två rexarna har fått möta italienare tidigare, då det var tal om att Belles kompis Lena skulle stanna här ett tag, och det gick bra. Men, som sagt, hur skulle husisarna reagera?

Nu har Belle bott hos oss i femton dagar och jag kan, lite till min förvåning, konstatera att djuren samsas riktigt bra med varandra. Första natten vägrade rexarna att sova i min säng (som de annars brukar göra), eftersom Belle låg där (under täcket)... men redan nästa natt var de tillbaka och sedan dess har det inte varit några problem. Husisarna har gått långa omvägar och Belle har aktat sig noga för dem... men idag såg jag hur de obekymrat passerade varandra. Och så fort gammelmatte eller jag lägger oss ner, ser det ut så här:

Gammelmatte med sällskap vilar middag

Somrigt i trädgården

Idag har sommarmatte haft så mycket att göra inomhus, att hon körde ut alla de andra i trädgården... katterna i kattgården (fast de kunde givetvis gå in om de ville), Belle och gammelmatte i gröngräset. På det viset fick jag vara ifred inomhus och kunde ostörd få koncentrera mig på allt som måste bli gjort, utan att de andra hade tråkigt. Vädret har varit ljuvligt hela dagen - varmt och soligt - och allting blommar samtidigt just nu... undrar om det finns något i blomväg kvar till midsommar i år?

Till lunch bjöd sommarmatte på vit fiber-spaghetti och hemlagad köttfärsröra med bl.a. svamp, tomater och gul lök. Det gillade både gammelmatte och Belle - och eftersom jag själv har italienska anor, var det förstås roligt att "min" hund gillar italiensk mat! *skrattar*

I övrigt har Belle strosat omkring i trädgården i sin spårlina, medan gammelmatte har suttit i skuggan och broderat, fikat och mått gott i största allmänhet. Fast mysigast tyckte nog Belle att det var att ligga vid gammelmattes fötter och gona sig i solskenet...

Mors Dagsfirande i förväg

Visserligen är det Mors Dag först på söndag, men varför vänta när man kan fira det redan nu? Belle har ju barn, även om de kanske inte direkt tänker på henne... och gammelmatte har barn (ganska många, t.o.m.)... och själv kan jag väl kallas mamma till mina katter? Så när vi hade klarat av dagens ärenden i Mariestad, stannade vi hos Västgötabagar'n och bjöd oss själva på varsin bakelse som vi kalasade på i deras uteservering. Jättegott!

Klart Belle skall ha bakelse - hon är ju också mamma!

Utanför bageriet har de en rolig skylt, som visar på sådant Mariestad är känt för, t.ex. detta:

Toalettpapper (Metsä Tissues)

Klings supergoda glass

Överst på skylten tronar en gigantisk ölburk, för Mariestadsölet är känt över hela världen... men att få upp Belle på den höjden lät sig inte göras, så ni får kika på hur ölburkarna ser ut i närmaste livsmedelsbutik eller på Systemet istället *skrattar*.

Sedan åkte vi hemåt över Hova och visade gammelmatte den fina hundhagen som Gullspångs Brukshundsklubb har. Där är lite vattensjukt just nu p.g.a. den senaste tidens envisa regnande, men Belle hade roligt ändå och visade gammelmatte hur fort hon kan springa:

Ser ni Belle?

Jag kan lova att det var tre ganska trötta damer som kom hem, packade ur bilen och åt middag (korv och potatismos) sittande i trädgården. Sommarmatte passade också på att klippa gräs, vilket fick katterna i rastgården att grälande dra sig inomhus... men Belle lät sig inte störas, utan strosade omkring och njöt av solskenet.

Kvällspromenaden tog vi, Belle och jag, i skogen bakom huset. Där träffade vi på en ny slingrande krabat, men det var ingen orm utan en ormslå (kallas också kopparorm) som är en benlös ödla. Sådana behöver man inte vara rädd för... men givetvis vill alla vilda djur vara ifred, så Belle och jag gick förbi utan att störa. Att hon inte är van vid den sortens naturliv som vi har här, märks tydligt - hon studsar som ett lyckligt småbarn från ställe till ställe, nosar och undersöker, och vänder sig ibland om för att söka ögonkontakt med mig. Då ser hon ut att vilja utbrista att "vet du, det här är toppenkul!"

Belle har fått ett sommarjobb

Gårdagen blev så intensiv för min del att jag inte hann blogga åt Belle, fast hon var med om en hel del spännande saker. Idag skall jag dock berätta att Belle igår fick pröva på ett sommarjobb, som vi tror kan passa henne perfekt!

I Gullspång ligger ett prisbelönat äldreboende som heter Amnegården. Dit brukar gammelmatte och jag åka för att tillbringa lite tid på deras trevliga lilla café, som inte bara serverar Skaraborgs godaste kaffe och jättegoda mackor för bara en femma styck utan dessutom drivs av go'a människor med särskilda behov, vilket ger caféet en varm och mysig atmosfär. De boende på Amnegården, personalen och de som jobbar på/i eller besöker t.ex. vårdcentralen, folktandvården, apoteket och biblioteket (som alla ligger i samma hus) trivs också på caféet - och, det bästa av allt, man får ta med sig både katt och hund! Så Belle var förstås med och studsade omkring av glädje över alla människor hon fick hälsa på. Det var percis vad jag hade hoppats... och när det började dyka upp boende som satt i rullstol eller gick med rollator, testade jag att låta Belle (givetvis med personernas tillstånd) sitta i knäet/famnen och gosa. Hon älskade det! Och så många människor hon gladde... människor som sken som solar, kramade henne och lät henne pussa dem i ansiktet... hon gjorde en sådan lycka att jag bestämde mig för att anmäla henne till Djurskyddet Kristinehamns (där jag är aktiv) grupp med framför allt hundar och katter som besöker just äldreboenden. Det är en perfekt uppgift för henne, och jag tror att hon kommer att älska det eftersom jag vet att hon älskar människor!

Några bilder från Belles sociala omsorgsarbete kan jag tyvärr inte bjuda på, eftersom jag inte vill fotografera de personer hon gosat med... många av dem vet inte vad Internet och bloggar är, så jag ville inte ge mig in i diskussioner kring huruvida de tillät att jag visade bilder på dem.

Hur som helst, efter cafébesöket skulle gammelmatte på läkarbesök på vårdcentralen, och under tiden väntade Belle och jag i bilen. Och där tog jag flera fina bilder som jag gärna visar er...

Fördelen med att vara liten är att
man ryms i små, trånga utrymmen...

... där man kan spana på allt som händer. Och
så praktiskt med en skön kudde att ligga på!

Då ligger man bekvämt när man tröttnar på
spanandet och övergår till att sola sig.

När man sedan tröttnar på det också,
kan man sova en stund i sommarmattes knä!

Trååååkigt!

Belle har tråkigt. Sommarmattes bil är på verkstaden och blir inte färdig förrän i morgon, ute regnar det och katterna vill inte leka med henne... vad kan man göra då, annat än äta och sova? Å andra sidan kan man se en viktig uppgift i att hålla gammelmatte sällskap i sängen... hon måste ligga idag för att hålla fötterna högt, eftersom hon har börjat samla på sig vätska igen. Belle tar sin uppgift på allvar och rullar ihop sig tätt intill gammelmatte, helst under täcket.

Sommarmatte planerar dock diverse roligt när bilen är lagad. Det skall bli många besök i den där underbara inhägnade hagen hos Brukshundsklubben, minsann, och vi skall besöka stranden och kanalen och på lördag åker vi till Åtorp och tittar på deras marknad. Då kanske jag äntligen kan bjuda på lite roliga bilder igen, dessutom... att fotografera en ledsen hund som inte vill vara ute ens för korta kisspauser därför att gräset är vått, känns liksom inte motiverat.

Just nu ser det i alla fall ut så här, här hemma:

Gammelmatte, Imma och Belle

Ett (lite för) spännande möte

Vem säger att man måste gå hemifrån för att uppleva spänning och äventyr? Belle ser, precis som katterna, varje dag och varje stund som en chans att upptäcka något nytt... och man behöver inte sätta tassen utanför trädgården, ens.

Det har varit mulet och lite småfriskt hela dagen idag, vilket sommarmatte tyckte var ett perfekt väder för att dra igång gräsklipparsäsongen. Under tiden gick Belle i spårlinan och katterna njöt av sin relativa frihet i kattgården - alltså, frihet från inomhuslivet och framför allt frihet från hundsällskap. Gammelmatte höll Belle sällskap, eftersom vi inte visste hur hon skulle reagera på gräsklipparen... det visade sig att Belle inte var det minsta rädd, och sedan hon fått klart för sig vad sommarmatte använde maskinen till var hon inte intresserad längre. Det fanns annat att leka med... vilket gammelmatte och matte för-skräckta upptäckte exakt samtidigt från våra olika positioner. "Hon har hittat något i gräset!" ropade gammelmatte samtidigt som undertecknad sprang dit för att kolla. Och jodå, Belle hade hittat något - närmare bestämt en orm! En meterlång snok ringlade ihop sig då hunden studsade kring den (inte på, lyckligtvis) och gammelmatte fick "fiska in" Belle till sig medan matte övertalade snoken att dra sig längre upp i skogsbacken. I alla fall så långt att spårlinan absolut inte räckte. Jag misstänker att ormen höll med mig om att det var lugnast så... och nu är gräset extremt kortklippt i den delen av trädgården, så att ormar skall inse att de inte kan gömma sig där utan hålla sig borta. Alla ormar är ju inte snokar, menar jag... vi får in huggorm i trädgården då och då, och för två somrar sedan föll vår älskade Cornish Rex Conny offer för ett huggormsbett...

Längre fram på eftermiddagen började det att regna, varför alla drog sig inomhus. Belles förtjusning i regn är lika med noll, men hon behövde ju fortfarande något att göra så jag tog henne med mig ner i källaren till tvättstugan. Där finns ju också mycket att undersöka! Och kapellet... och pannrummet, där jag just nu vistas en del eftersom vi håller på att elda upp varmvatten till varsitt bad åt gammelmatte och mig.

Någon långpromenad lär det inte bli i kväll, om Belle får bestämma - regnet vräker ner! Men ett par kortisar för att uträtta hundliga behov skall jag se till att tvinga ut henne på... de lär gå fort, misstänker jag *skrattar*.

Brukshundsklubben

Idag kan jag tyvärr inte bjuda på några bilder, eftersom jag har tillbringat större delen av dagen med att uträtta viktiga ärenden. Under tiden har gammelmatte varit hemma och tagit hand om Belle och katterna, och de har tydligen gonat sig i solskenet i trädgården.

Nu i kväll tog jag dock Belle med mig i bilen och åkte till Hova (det tar cirka 10-15 minuter dit), där hon fick ta en skön promenad runt borgen (kommunens turistbyrå vid E20). Ja, det är en "riktig" borg även om den är nybyggd och varken så stor, pampig eller solid som de ursprungliga borgarna. Fin är den dock, och mycket populär inte minst bland barn! Och där finns dessutom en välskött och mysig rastplats med toaletter samt busshållplats för Swebus Express som gör det både billigt och enkelt för oss landsortsbor att resa.

På tillbakavägen bestämde jag mig spontant för att kika på Brukshundsklubbens ställe, som ligger några kilometer hitom Hova. Det visade sig vara ett riktigt lyckokast! Där fanns nämligen en inhägnad hage... så vi gick in, jag tog av Belle koppel och halsband och sedan rusade en lycklig hund kors och tvärs i denna underbara hage en lång stund. Att Belle är vinthund och byggd för att springa fort går inte att ta miste på när man ser henne i full galopp! Och jag lät henne hållas till hon var så trött att hon inte ville springa mer... då åkte vi hem igen, medan jag gjorde en minnesanteckning inombords att snart återvända till detta fantastiska ställe. Där finns agility-hinder också, så jag skall testa vad hon gillar sådant...

Heldagsutflykt med bilen

När sommarmatte får sin pension, blir det alltid mycket åka av. Då skall alla möjliga ärenden uträttas... och samtidigt passar vi på att ha riktigt trevligt.

Idag sken solen från en klarblå himmel och det var +26,5 grader i skuggan enligt bilens temperaturmätare. Puh! Så alla fönster i bilen var öppna en bit och klimatanläggningen stod på "kall-luft" så att vi inte skulle försmäkta i värmen. Belle reste som vanligt i sin bur, för säkerhets skull täckt upptill för att skapa skugga, och gammelmatte var med för att hålla henne sällskap och delta i trevligheterna. Sådana blev det nämligen många, trots alla ärenden!

Vi började i Mariestad och fortsatte sedan till Skövde - det är där "allting" finns, som en skaraborgare kan behöva. Framför allt ville sommarmatte få tag i en O'Toms fästing-plockare, som prisats av många kattvänner både här i landet och i våra grannländer. Och visst hade Djurmagasinet i Skövde just den sorten! Ett par speciella solglasögon till sommarmatte, som hon behöver vid bilkörning, hittades också... och så gjordes det ett snabbt besök på Kärnsjukhusets njurmottagning för receptförnyande åt gammelmatte, innan vi köpte med oss lunchmat och letade upp ett trevligt ställe att rasta på, på vägen mot Skara.

Naturen mellan Skövde och Skara är fantastiskt vacker, vägen skär tvärs genom Billingen och bjuder på böljande landskap och en bedövande grönska. Belle fick äntligen sträcka på tassarna och göra vad hundar emellanåt behöver göra, och sedan åt vi en god lunch - gammelmatte fick korv och mos med räksallad, sommarmatte åt ostburgare och Belle fick både hamburgare (utan en massa onödigt) och grillad korv. Ett par pommes frites slank också ner, sedan sommarmatte tagit bort saltet. Till det drack alla tre damerna kallt, friskt vatten. Mycket gott i värmen!

I Skara besöktes Jula-huset för införskaffande av leksak till Belle (ett flätat rep med ögla i ena änden, så att man kan ha dragkamp). Egentligen letade vi efter ett "fiskespö", som matte hemma i Västerås använder för att aktivera sina hopp-glada hundar, men sådana finesser hade inte djuraffärerna hört talas om, tyvärr. Nåja, vi kanske kan göra en själva?

Så fortsatte resan till Hällekis (vid Kinnekulle, känt för sin unika natur och artrikedom) och sommaridyllen Falkängen, där en god vän till familjen - Skat-Ann - jobbar på ett mysigt café. Sommarmatte ville ha kaffe, gammelmatte föredrog saft och en god kaka och Belle fick en stor skål kallt, gott vatten. Ja, och så delade hon en våffla smarrig Kling-glass med gammelmatte, förstås! Sommarmatte fick också en slick och funderade på om inte hon också borde ha tagit glass...

Skall vi fika här?

Slurp, slurp, slurp... man blir törstig av värmen!

Nu vill jag ha glass! Hallå, var är servitrisen?!?

Klockan började bli kväll och det var dags att åka hem. Vid det här laget var alla tre damerna rätt trötta, men sommarmatte ville ändå stanna till i Mariestad och handla lite nödvändigheter innan vi anträdde sista anhalten... men det gick fort, och sedan tog det bara en halvtimme att komma hem till trädgården och sträcka på tassarna en stund innan alla gick in för att ordna med kvällsvarden och berätta för katterna om allt vi varit med om.

Kvällens sista utflykt för Belle och sommarmatte (gammelmatte stannade hemma hos katterna) gick till Skagersvik för att göra ett kortare besök hos en god vän, som var nyfiken på Belle (och som trosvisst uttalade att sommarmatte inte kommer att klara av att lämna sötnosen ifrån sig när det blir så dags!)... och sedan fortsatte vi ner till Göta Holme i Gullspång för en skön promenad (eh, språngmarsch) utmed Gullspångsälven (som förr i tiden hette Amn). Då hade solen gått ner bakom träden och luften blivit svalare... och sommarmatte hade glömt kameran hemma.

Sommarvärmen gör en slö

Redan tidigt i morse kändes det att dagen skulle bli sommarvarm, himlen var blå och solen sken. Så när vi var klara med morgonens diverse uppgifter - och jag kommit hem från ett akut läkarbesök, där det uppdagades att jag har fått borrelia - beslöt vi oss för att ha en skön, lat dag i trädgården. Alltså kopplades Belle till spårlinan och fick gå "fritt" i trädgården, katterna hade fri tillgång till kattgården och gammelmatte och jag slog oss ner i trädgårdsmöbeln. Min läkare hade sagt att jag de närmaste nio dagarna, medan jag äter antibiotika, måste hålla mig undan solsken... så jag ordnade parasollskugga åt mig, och när jag måste röra mig från den hade jag långärmad huvtröja på mig. Tur att man inte är den sorten som älskar solbad! Tråkigt nog är jag inte heller den sorten som älskar värme. Så heltäckande kläder och en hatt som skuggar ansiktet är inte precis min favorit-utstyrsel så här års.

Belle visste inte riktigt vad hon gillade bäst - sol eller skugga. Ibland sträckte hon ut sig i solskenet, ibland föredrog hon att ligga i skuggan under bordet. Katterna hade ett mycket lättare val: ju mer sol desto bättre!

Och emellanåt kunde Belle inte låta bli att spana på särskilt husisarna där inne i buren... hon är van vid rexar och kommer fint överens med Philemon och Imma, men husisarna verkar göra henne lika nervös som hon gör dem. Nåja, de vänjer sig allesammans.

Med flit har vi tagit det lugnt idag... för i morgon blir det en heldagsutflykt med många nya intryck och upplevelser!

Sjötorp

Sjötorp heter den lilla idyll, vars två slussar avslutar Göta Kanals resa genom Skaraborg och öppnar ut mot Vänern. Sommartid vimlar det av folk i Sjötorp, för det är ett populärt tillhåll inte bara för båtfolket utan för turister, husvagns/husbilsfolket och oss bofasta skaraborgare. Med andra ord är det en ort man inte bör missa vare sig man reser på väg eller i vatten!

Idag packade gammelmatte och jag en picknickkorg, hämtade upp en god vän (som också är en mycket stor djurvän) och tog Belle med oss till Sjötorps slussområde. Medan de äldre damerna satt och fikade och pratade, promenerade Belle och jag runt dammen mellan slussarna och ner till Vänerstranden... fast "promenerade" är nog fel ord, eftersom Belle alltid har bråttom och jag i regel hänger efter henne så gott jag kan.

Inloppet till Göta Kanal från Vänern
(eller tvärtom, hur man nu vill se det)

Titta, här finns det fisk!

En riktig skärgårdsidyll... komplett
med segelbåtar, fiskmåsskrin och allt

Oj, tar landet slut här?!?

Liiite blåsigt, kanske... öronen
far omkring som de vill

Belle verkade tycka om att klättra omkring i strandkanten och undersöka alla nya dofter. Men allra roligast var fågellivet! Det spelade ingen roll om det var gråsparv, råka eller fiskmås - hon försökte ivrigt fånga dem i hastiga rusningar och skulle förmodligen ha tagit en eller annan om det inte varit för kopplet. Eller rättare sagt, sommarmatte som hängde i andra änden och inte lät henne flyga fritt!

Den friska sjöluften tar dock på både folk och hundar, så efter ett par timmar packade vi ihop oss i bilen igen och åkte hem. I kväll får det bli nog det en lite kortare runda, innan vi nattar oss... mer orkar inte sommarmatte idag! *puh*.

Regn är otrevligt!

Jag har ofta haft roligt åt Sigge Svamphunds beskrivningar av hur regn ger honom livshotande skador... men nu har jag fått egen erfarenhet av situationen, för så snart Belle insåg att det ösregnade ute växte hon liksom fast i yttertrappan (den bit som är närmast dörren och som täcks av balkongen en trappa upp). Till sist släpade jag ut henne, eftersom jag ville att hon skulle kissa av sig... men icke, Belle klev i gräset som om det brann och snodde så snabbt hon kunde upp på trappan igen. Sedan har hon legat insvept i gammelmattes duntäcke hela dagen och bara lämnat sin gosiga grotta för att äta.

Först nu på kvällen, när regnet upphörde och solen började lysa över oss, var Belle beredd på en kisspromenad. Och nu skall vi ut på en längre runda, bara jag har serverat middagen för både katter och hund. Belle äter i rekordfart - slurp, säger det bara och så är maten slut... hinner en hund känna vad deras mat smakar, ens?!?

Kvällsrapport:

Kvällen bjöd på underbart vårväder med värmande sol och en blå himmel. Belle och jag gick upp till och över stora vägen (riksväg 26 - och givetvis tittade vi oss noga för innan vi korsade vägen) för att fortsätta upp mot Hägnerna, och vi hittade en massa spännande saker: ett lastbilshjul med fälg och allt, två glasflaskor upphängda i en tall, en golfboll, två fotbollsintresserade troll, en glassbunke (tom), två trasiga gamla datorskärmar, en stol med brutna ben, en porlande bäck med grodyngel (kan också ha varit ödleyngel - jag är inte så bra på skillnaden) samt tussilago, vitsippor, maskrosor och violer om vartannat.

Ja, fotbollsintresserade troll... var det så konstigt? Jag frågade i och för sig inte om de verkligen gillade fotboll, men det såg så ut:

Att Belle är stadshund av födsel och ohejdad vana syns - hon går hellre på vägen än in i skogen, och hon gillar inte att blöta ner tassarna. Men det skall vi snart ta ur henne!

Någon som betvivlar att vi bor ute på landsbygden? Här är beviset! För var annars hittar man fortfarande telefonstolpar?

Så bjuder vi på en riktigt fin stilstudie av en vacker italiensk vinthund i kvällssol:

Sist, men inte minst, vill Belle visa Sigge Svamphund något hon hittade på vägen (det fanns massor av dem!):

Nu sover Belle i soffan, inbäddad i gammelmattes duntäcke. Sover gör också rexarna och gammelmatte, alla tre i fåtöljen. Själv har jag kikat på Eniro hur långt vi gick och kan konstatera att det sammanlagt blev drygt 5 km. Fnys nu inte åt mig, Sigge! Jag är en gammal, tjock och mycket otränad tvåbening som mest umgåtts med inomhuskatter de senaste 15 åren... men Belle tränar mig idogt, så mot slutet av sommaren lär jag vara både piggare och smalare. Så liten hon är, är hon både stark och energisk!